Där det förr fanns bara Frälsningsarméns julgrytor kan du i dag välja mellan hundratals sätt och objekt som du stöter på i sociala medier, på gatan, i shoppingcenter, i föreningar.
Fler och fler ser och läser om olika sätt att hjälpa.
Många vaknar till omtanke om medmänniskan.
Inte minst kriget i Ukraina har på senare tid bidragit till hjälpviljan.
En som glädjer sig åt trenden är Nenne Lappalainen, diakon vid Åbo svenska församling. Hon ser dagligen vad ökade matpriser, energikris och knapphet innebär.
– När matpriserna stiger är gränsen nådd för den som redan tidigare haft det svårt. Enda utvägen är att söka hjälp.
Diakonin hjälper på många sätt: genom att stöda i sökprocessen för olika sorters bidrag men också genom konkret hjälp, till exempel köpkort när ingen annan utväg finns. Summan beror på familjens storlek och ges högst tre gånger per år.
Gruppen hjälpbehövande är brokig. Barnfamiljer, ensamstående, sjukpensionerade – alla behöver stöd i någon form. Därför är det också uppmuntrande att se hur allt fler inser att ens eget överflöd kan glädja någon annan.
– Det är litet av en trend att vilja minimera och städa bort, att klara sig med mindre. Huset behöver inte vara fullt med saker.
Inför jul ökar hjälpviljan ytterligare. Församlingarnas årligen återkommande insamling Ge barnet en gåva är ett konkret exempel, traditionen med önskelappar i julgran likaså. Då kan man enkelt plocka åt sig en önskan och köpa julklapp till någon behövande.
– Många barnfamiljer vill lära sina barn att en julklapp mindre åt dem är en gåva till någon som kanske inte får några presenter alls. Det är lätt och konkret att mitt i shoppandet påminna om att alla inte har samma situation i livet.
Trots att klyftan mellan dem som slösar och dem som inget har att slösa är stor, tycker Nenne Lappalainen inte att vi ska skuldbelägga dem som har det bra eller har ett överflöd av prylar. Hjälpviljan och måttligheten ska komma frivilligt, endast så väcks glädjen i att ge.
– Vi har det alla i oss, tror hon. Vi vill hjälpa. Det har vi sett till exempel nu när hjälp till Ukraina väckt sådant bifall. Men all hjälp är viktig, minsta handling kan skapa stor glädje.
Måttfullhet fungerar på samma sätt, hjälper oss se det stora i det lilla, ta till vara varje liten stund. Det är vi själva som sätter tröskeln när det gäller stress, krav och prestationer.
– Vi har alla något som oroar oss. Därför är det viktigt att ta till oss det som finns just här just nu. Inte oroa oss för nästa vecka, för stress eller kommande prestationer. Jag brukar säga till mig själv att allt ordnar sig. Små steg framåt. Och när jag ser tillbaka märker jag att det gick vägen. Inte alltid som jag trott eller velat, men det ordnade sig.
Det är vi själva som sätter tröskeln. Också när det gäller jul. Vill vi ha en stor släktjul med många dukningar? Vill vi ha en stilla jul bara för oss själva? Vill vi åka bort hemifrån?
– Lyssna till dig själv, säger Nenne Lappalainen. Inte till grannen eller vad andra tycker.
Vem räknas, du och dina tankar eller omgivningens sätt att vara?
Själv brukar hon gå i julkyrka om natten.
När all cirkus är över, butikerna stängda, gatorna folktomma, sätter hon sig i en mörk, tyst kyrka.
Där stillnar hon.
Tips för en måttfullare jul
- Om ni är många kring bordet: Ha knytkalas. Be var och en ta med en färdig rätt eller låt helheten bli en överraskning av det medhavda. Frys in om det blir över. Inget matsvinn.
- För små barn: Göm undan en av favoritleksakerna i god tid, slå in den och låt den bli en favoritjulklapp.
- Immateriella presenter är populära: museibesök, tågresa, hotellnatt, workshop, tid, sällskap.
- Har du för många krukväxter, böcker? Rensa, ge bort.
- Paketera i tidningspapper, som går till återvinning. Presentpapper bidrar till avfallsberget.
- Framför allt: Skala av. Lyssna till dig själv. Hur vill du ha det?